fredag 5 mars 2010
tisdag 2 mars 2010
Fototävling, rösta på mig!!
Hej!
Nu har jag lagt in en bild på hundonline.se så om ni vll gå gärna in där på månadens bild och rösta på mina små vovvar!! Det är bild nr 4!
M har åkt öppetspår på vasaloppet idag.
Det gick jättebra, han åkte på 5.46 timmar! Det med två knäoperationer det senaste året.
Åkte på en dunderförkylning nu igen! Vet inte vad som pågår! De verkar avlösa varann.
Hörde att supergoa Angelo hade blivit så kär i Xanni att han ylat i två dagar efter henne och hoppat över staketet för att leta rätt på henne. Det hade han aldrig gjort förut! Så nu hade de höjt det så han stannar kvar på gården.
Tur det gick bra, de bor ju vid en rätt stor väg!
Tror att xanni saknade honom oxå då hon i två dagar försökte par vår dvärgpincher!! Som var i höglöp när vi kom hem!
Ibland är det otroligt tröttsamt med hundar, vid löp tex. Men jag ska aldrig mer ha blandade kön hemma.
Just nu räknar jag dagarna tills vi ska resa, det ska bli så roligt!!
Det är 9 dagar tills flyget går!!!
Vi hörs igen!
Nu har jag lagt in en bild på hundonline.se så om ni vll gå gärna in där på månadens bild och rösta på mina små vovvar!! Det är bild nr 4!
M har åkt öppetspår på vasaloppet idag.
Det gick jättebra, han åkte på 5.46 timmar! Det med två knäoperationer det senaste året.
Åkte på en dunderförkylning nu igen! Vet inte vad som pågår! De verkar avlösa varann.
Hörde att supergoa Angelo hade blivit så kär i Xanni att han ylat i två dagar efter henne och hoppat över staketet för att leta rätt på henne. Det hade han aldrig gjort förut! Så nu hade de höjt det så han stannar kvar på gården.
Tur det gick bra, de bor ju vid en rätt stor väg!
Tror att xanni saknade honom oxå då hon i två dagar försökte par vår dvärgpincher!! Som var i höglöp när vi kom hem!
Ibland är det otroligt tröttsamt med hundar, vid löp tex. Men jag ska aldrig mer ha blandade kön hemma.
Just nu räknar jag dagarna tills vi ska resa, det ska bli så roligt!!
Det är 9 dagar tills flyget går!!!
Vi hörs igen!
Fototävling, rösta på mig!!
Hej!
Nu har jag lagt in en bild på hundonline.se så om ni vll gå gärna in där på månadens bild och rösta på mina små vovvar!! Det är bild nr 4!
M har åkt öppetspår på vasaloppet idag.
Det gick jättebra, han åkte på 5.46 timmar! Det med två knäoperationer det senaste året.
Åkte på en dunderförkylning nu igen! Vet inte vad som pågår! De verkar avlösa varann.
Hörde att supergoa Angelo hade blivit så kär i Xanni att han ylat i två dagar efter henne och hoppat över staketet för att leta rätt på henne. Det hade han aldrig gjort förut! Så nu hade de höjt det så han stannar kvar på gården.
Tur det gick bra, de bor ju vid en rätt stor väg!
Tror att xanni saknade honom oxå då hon i två dagar försökte par vår dvärgpincher!! Som var i höglöp när vi kom hem!
Ibland är det otroligt tröttsamt med hundar, vid löp tex. Men jag ska aldrig mer ha blandade kön hemma.
Just nu räknar jag dagarna tills vi ska resa, det ska bli så roligt!!
Det är 9 dagar tills flyget går!!!
Vi hörs igen!
Nu har jag lagt in en bild på hundonline.se så om ni vll gå gärna in där på månadens bild och rösta på mina små vovvar!! Det är bild nr 4!
M har åkt öppetspår på vasaloppet idag.
Det gick jättebra, han åkte på 5.46 timmar! Det med två knäoperationer det senaste året.
Åkte på en dunderförkylning nu igen! Vet inte vad som pågår! De verkar avlösa varann.
Hörde att supergoa Angelo hade blivit så kär i Xanni att han ylat i två dagar efter henne och hoppat över staketet för att leta rätt på henne. Det hade han aldrig gjort förut! Så nu hade de höjt det så han stannar kvar på gården.
Tur det gick bra, de bor ju vid en rätt stor väg!
Tror att xanni saknade honom oxå då hon i två dagar försökte par vår dvärgpincher!! Som var i höglöp när vi kom hem!
Ibland är det otroligt tröttsamt med hundar, vid löp tex. Men jag ska aldrig mer ha blandade kön hemma.
Just nu räknar jag dagarna tills vi ska resa, det ska bli så roligt!!
Det är 9 dagar tills flyget går!!!
Vi hörs igen!
lördag 27 februari 2010
Nära döden!
Idag var jag till Borlänge en vända och skulle handla en ny BH bla.
På ditvägen så möter jag en traktor med en rad bilar bakom, framför mig åker två bilar och eftersom det var töväder idag så höll jag mig på lite avstånd.
Inte vet jag vad bilen bakom traktorn tänkte, men när jag är precis i höjd med den så svänger bilen ut, rakt mot mig!!
Som tur var så upptäckte bilen mig, för jag hann inte ens få foten på bromsen så var jag förbi!
Blev lite rädd då, det kunde gått riktigt illa.
Handlade och fixade lite på Kupolen bla och åkte sen hem igen.
Straxt efter Dala-Floda mötte ja en polisbil och tänkte det var bäst att släppa på gasen lite. Det är en raksträcka där i slutet av Floda och i slutet på den rakan stog en vit volvo på höger sida från mitt håll. Den kom från något hus där tror jag. Eftersom jag såg bilen på väldigt långt håll och den stog stilla antog jag att föraren ser mig.
Jösses så fel jag hade!
Det är svårt att uppskatta i meter hur långt ifrån mig som han/hon bestämmer sig för att försöka ta livet av sig, men plötsligt kör den ut i alla fall.
Broms broms, inget händer på den moddiga superhala vägen!
Inser att att jag aldrig kommer få ner farten utan kommer ramma bilen!
Eftersom det inte kom något möte svänger jag häftigt över i den andra filen, medan den vita volvon fortfarande kör rakt mot mig, får naturligtvis en häftig sladd i det hala väglaget och jag ser både bilen och den stora snövallen på andra sidan vägen torna upp sig mot mig, svichar förbi bilen och sladdar några gånger till innan jag kan häva den helt!
Ser i backspegeln att bilen bara fortsätter iväg.
Jag var så rädd och så förbannand, det var så nära att jag vände och körde på bilen bakifrån.
När jag svängde in på vår uppfart hemma så kom nog chocken, insåg att om jag inte hävt mig ut och fått sladd, utan bara bromsat och kört rakt så hade jag ju kört rakt in i bilen rätt på föraren.
Eftersom det dessutom var en lite äldre volvo, hade nog den föraren dött eller fått väldigt svåra skador.
Undrar om den fattade hur nära döden han/hon var!!
Själv var jag skakis en lång stund.
En del har verkligen inte på vägen att göra. Föraren kan omöjligt ha missat mig på grund av höga vallar eller nåt sånt, för jag själv såg ju bilen bra länge innan den körde ut, och det var inte bara taket jag såg.
Kanske nån som satt i telefon eller ja, inte vet jag!
Hur som helst, att två gånger på samma dag vara så nära en olycka känns ju inte så kul. Dessutom som det inte berodde på mig överhuvudtaget. Om det varit någon som inte hållt på med att sladda omkring så mycket och tävlat i folkrace hade kanske inte kunnat häva sladden eller bara bromsat rakt in i bilen.
Så, inte vet jag, tur eller skicklighet, jag är jäkligt glad att jag lever oskadad i kväll!
När jag kom hem läste jag om en nästan identisk olycka kvällen innan i Björbo!
M håller på med förberedelserna för öppet spår på måndag, han åker upp till Lars-Oves stuga i Sälen i morgon.
Själv ska jag jobba mina två sista nätter före den stora resan!!!Ska bli så otroligt roligt att komma iväg!
Bara inga mer naturkatastrofer sätter käppar i hjulet före.
Ser på tv om den hemska jordbävningen i Chile nu!
Vi höres igen!
På ditvägen så möter jag en traktor med en rad bilar bakom, framför mig åker två bilar och eftersom det var töväder idag så höll jag mig på lite avstånd.
Inte vet jag vad bilen bakom traktorn tänkte, men när jag är precis i höjd med den så svänger bilen ut, rakt mot mig!!
Som tur var så upptäckte bilen mig, för jag hann inte ens få foten på bromsen så var jag förbi!
Blev lite rädd då, det kunde gått riktigt illa.
Handlade och fixade lite på Kupolen bla och åkte sen hem igen.
Straxt efter Dala-Floda mötte ja en polisbil och tänkte det var bäst att släppa på gasen lite. Det är en raksträcka där i slutet av Floda och i slutet på den rakan stog en vit volvo på höger sida från mitt håll. Den kom från något hus där tror jag. Eftersom jag såg bilen på väldigt långt håll och den stog stilla antog jag att föraren ser mig.
Jösses så fel jag hade!
Det är svårt att uppskatta i meter hur långt ifrån mig som han/hon bestämmer sig för att försöka ta livet av sig, men plötsligt kör den ut i alla fall.
Broms broms, inget händer på den moddiga superhala vägen!
Inser att att jag aldrig kommer få ner farten utan kommer ramma bilen!
Eftersom det inte kom något möte svänger jag häftigt över i den andra filen, medan den vita volvon fortfarande kör rakt mot mig, får naturligtvis en häftig sladd i det hala väglaget och jag ser både bilen och den stora snövallen på andra sidan vägen torna upp sig mot mig, svichar förbi bilen och sladdar några gånger till innan jag kan häva den helt!
Ser i backspegeln att bilen bara fortsätter iväg.
Jag var så rädd och så förbannand, det var så nära att jag vände och körde på bilen bakifrån.
När jag svängde in på vår uppfart hemma så kom nog chocken, insåg att om jag inte hävt mig ut och fått sladd, utan bara bromsat och kört rakt så hade jag ju kört rakt in i bilen rätt på föraren.
Eftersom det dessutom var en lite äldre volvo, hade nog den föraren dött eller fått väldigt svåra skador.
Undrar om den fattade hur nära döden han/hon var!!
Själv var jag skakis en lång stund.
En del har verkligen inte på vägen att göra. Föraren kan omöjligt ha missat mig på grund av höga vallar eller nåt sånt, för jag själv såg ju bilen bra länge innan den körde ut, och det var inte bara taket jag såg.
Kanske nån som satt i telefon eller ja, inte vet jag!
Hur som helst, att två gånger på samma dag vara så nära en olycka känns ju inte så kul. Dessutom som det inte berodde på mig överhuvudtaget. Om det varit någon som inte hållt på med att sladda omkring så mycket och tävlat i folkrace hade kanske inte kunnat häva sladden eller bara bromsat rakt in i bilen.
Så, inte vet jag, tur eller skicklighet, jag är jäkligt glad att jag lever oskadad i kväll!
När jag kom hem läste jag om en nästan identisk olycka kvällen innan i Björbo!
M håller på med förberedelserna för öppet spår på måndag, han åker upp till Lars-Oves stuga i Sälen i morgon.
Själv ska jag jobba mina två sista nätter före den stora resan!!!Ska bli så otroligt roligt att komma iväg!
Bara inga mer naturkatastrofer sätter käppar i hjulet före.
Ser på tv om den hemska jordbävningen i Chile nu!
Vi höres igen!
Nära döden!
Idag var jag till Borlänge en vända och skulle handla en ny BH bla.
På ditvägen så möter jag en traktor med en rad bilar bakom, framför mig åker två bilar och eftersom det var töväder idag så höll jag mig på lite avstånd.
Inte vet jag vad bilen bakom traktorn tänkte, men när jag är precis i höjd med den så svänger bilen ut, rakt mot mig!!
Som tur var så upptäckte bilen mig, för jag hann inte ens få foten på bromsen så var jag förbi!
Blev lite rädd då, det kunde gått riktigt illa.
Handlade och fixade lite på Kupolen bla och åkte sen hem igen.
Straxt efter Dala-Floda mötte ja en polisbil och tänkte det var bäst att släppa på gasen lite. Det är en raksträcka där i slutet av Floda och i slutet på den rakan stog en vit volvo på höger sida från mitt håll. Den kom från något hus där tror jag. Eftersom jag såg bilen på väldigt långt håll och den stog stilla antog jag att föraren ser mig.
Jösses så fel jag hade!
Det är svårt att uppskatta i meter hur långt ifrån mig som han/hon bestämmer sig för att försöka ta livet av sig, men plötsligt kör den ut i alla fall.
Broms broms, inget händer på den moddiga superhala vägen!
Inser att att jag aldrig kommer få ner farten utan kommer ramma bilen!
Eftersom det inte kom något möte svänger jag häftigt över i den andra filen, medan den vita volvon fortfarande kör rakt mot mig, får naturligtvis en häftig sladd i det hala väglaget och jag ser både bilen och den stora snövallen på andra sidan vägen torna upp sig mot mig, svichar förbi bilen och sladdar några gånger till innan jag kan häva den helt!
Ser i backspegeln att bilen bara fortsätter iväg.
Jag var så rädd och så förbannand, det var så nära att jag vände och körde på bilen bakifrån.
När jag svängde in på vår uppfart hemma så kom nog chocken, insåg att om jag inte hävt mig ut och fått sladd, utan bara bromsat och kört rakt så hade jag ju kört rakt in i bilen rätt på föraren.
Eftersom det dessutom var en lite äldre volvo, hade nog den föraren dött eller fått väldigt svåra skador.
Undrar om den fattade hur nära döden han/hon var!!
Själv var jag skakis en lång stund.
En del har verkligen inte på vägen att göra. Föraren kan omöjligt ha missat mig på grund av höga vallar eller nåt sånt, för jag själv såg ju bilen bra länge innan den körde ut, och det var inte bara taket jag såg.
Kanske nån som satt i telefon eller ja, inte vet jag!
Hur som helst, att två gånger på samma dag vara så nära en olycka känns ju inte så kul. Dessutom som det inte berodde på mig överhuvudtaget. Om det varit någon som inte hållt på med att sladda omkring så mycket och tävlat i folkrace hade kanske inte kunnat häva sladden eller bara bromsat rakt in i bilen.
Så, inte vet jag, tur eller skicklighet, jag är jäkligt glad att jag lever oskadad i kväll!
När jag kom hem läste jag om en nästan identisk olycka kvällen innan i Björbo!
M håller på med förberedelserna för öppet spår på måndag, han åker upp till Lars-Oves stuga i Sälen i morgon.
Själv ska jag jobba mina två sista nätter före den stora resan!!!Ska bli så otroligt roligt att komma iväg!
Bara inga mer naturkatastrofer sätter käppar i hjulet före.
Ser på tv om den hemska jordbävningen i Chile nu!
Vi höres igen!
På ditvägen så möter jag en traktor med en rad bilar bakom, framför mig åker två bilar och eftersom det var töväder idag så höll jag mig på lite avstånd.
Inte vet jag vad bilen bakom traktorn tänkte, men när jag är precis i höjd med den så svänger bilen ut, rakt mot mig!!
Som tur var så upptäckte bilen mig, för jag hann inte ens få foten på bromsen så var jag förbi!
Blev lite rädd då, det kunde gått riktigt illa.
Handlade och fixade lite på Kupolen bla och åkte sen hem igen.
Straxt efter Dala-Floda mötte ja en polisbil och tänkte det var bäst att släppa på gasen lite. Det är en raksträcka där i slutet av Floda och i slutet på den rakan stog en vit volvo på höger sida från mitt håll. Den kom från något hus där tror jag. Eftersom jag såg bilen på väldigt långt håll och den stog stilla antog jag att föraren ser mig.
Jösses så fel jag hade!
Det är svårt att uppskatta i meter hur långt ifrån mig som han/hon bestämmer sig för att försöka ta livet av sig, men plötsligt kör den ut i alla fall.
Broms broms, inget händer på den moddiga superhala vägen!
Inser att att jag aldrig kommer få ner farten utan kommer ramma bilen!
Eftersom det inte kom något möte svänger jag häftigt över i den andra filen, medan den vita volvon fortfarande kör rakt mot mig, får naturligtvis en häftig sladd i det hala väglaget och jag ser både bilen och den stora snövallen på andra sidan vägen torna upp sig mot mig, svichar förbi bilen och sladdar några gånger till innan jag kan häva den helt!
Ser i backspegeln att bilen bara fortsätter iväg.
Jag var så rädd och så förbannand, det var så nära att jag vände och körde på bilen bakifrån.
När jag svängde in på vår uppfart hemma så kom nog chocken, insåg att om jag inte hävt mig ut och fått sladd, utan bara bromsat och kört rakt så hade jag ju kört rakt in i bilen rätt på föraren.
Eftersom det dessutom var en lite äldre volvo, hade nog den föraren dött eller fått väldigt svåra skador.
Undrar om den fattade hur nära döden han/hon var!!
Själv var jag skakis en lång stund.
En del har verkligen inte på vägen att göra. Föraren kan omöjligt ha missat mig på grund av höga vallar eller nåt sånt, för jag själv såg ju bilen bra länge innan den körde ut, och det var inte bara taket jag såg.
Kanske nån som satt i telefon eller ja, inte vet jag!
Hur som helst, att två gånger på samma dag vara så nära en olycka känns ju inte så kul. Dessutom som det inte berodde på mig överhuvudtaget. Om det varit någon som inte hållt på med att sladda omkring så mycket och tävlat i folkrace hade kanske inte kunnat häva sladden eller bara bromsat rakt in i bilen.
Så, inte vet jag, tur eller skicklighet, jag är jäkligt glad att jag lever oskadad i kväll!
När jag kom hem läste jag om en nästan identisk olycka kvällen innan i Björbo!
M håller på med förberedelserna för öppet spår på måndag, han åker upp till Lars-Oves stuga i Sälen i morgon.
Själv ska jag jobba mina två sista nätter före den stora resan!!!Ska bli så otroligt roligt att komma iväg!
Bara inga mer naturkatastrofer sätter käppar i hjulet före.
Ser på tv om den hemska jordbävningen i Chile nu!
Vi höres igen!
torsdag 25 februari 2010
Upptagen!!
Opps, bilden nedanför blev felvänd igen! Jag vet inte hur man ska göra när man tar med mobilen och bilden vill vända sig.
Hur som helst, det var för att jag skulle visa en hur lätt det skulle vara att sätta in bilder med mobilen! Jo, där såg man hur lätt det var!
Håller på och fixar meden hemsida åt Pro-Motors (Hasse Gustafssons rally) så jag har haft lite fullt upp.
Men den håller på att bli lite mer än bara en ide i alla fall.
Kul med lite annat än bara hundsidor också.
Vi har inget vatten igen, tror jag flyttar på studs nu!
Är så j-kla less på detta!!!!
Idag så kunde jag inte somna när jag kom hem först, var sådär övertrött. Tittade på SuperNanny och insåg att jag visste en som verkligen borde sett det idag.
Det handlade om tonåringar för en gångs skull.
Inte är det lätt alla gånger, men en gör så gott en kan!
Ska nog se om jag hinner byta soffor i hundhuset idag när jag vaknar så jag kan sätta ut hanarna där nu och in med tikarna. Det är nästan olidligt inne just nu, den gamla halvsenila tirith är ju galen!! Nosar och nosar hela tiden efter tikarna. Tyvärr verkar han tro att man stoppat in dem i sin egen kropp, trycker nosen hårt på knän och ben och nosar och knuffar.
Sen gnälls det och pips en hel del oxå. Vissa har svårare än andra att stå ut med det:-)
Oftast så pips det en stund, men han slutar rätt fort när han inser att nu ska det sovas:
Ja, det fick bli allt för denna gång, såg att det var många som varit in idag, så jag kände pressen!! :-)
Kramar, Inger
Hur som helst, det var för att jag skulle visa en hur lätt det skulle vara att sätta in bilder med mobilen! Jo, där såg man hur lätt det var!
Håller på och fixar meden hemsida åt Pro-Motors (Hasse Gustafssons rally) så jag har haft lite fullt upp.
Men den håller på att bli lite mer än bara en ide i alla fall.
Kul med lite annat än bara hundsidor också.
Vi har inget vatten igen, tror jag flyttar på studs nu!
Är så j-kla less på detta!!!!
Idag så kunde jag inte somna när jag kom hem först, var sådär övertrött. Tittade på SuperNanny och insåg att jag visste en som verkligen borde sett det idag.
Det handlade om tonåringar för en gångs skull.
Inte är det lätt alla gånger, men en gör så gott en kan!
Ska nog se om jag hinner byta soffor i hundhuset idag när jag vaknar så jag kan sätta ut hanarna där nu och in med tikarna. Det är nästan olidligt inne just nu, den gamla halvsenila tirith är ju galen!! Nosar och nosar hela tiden efter tikarna. Tyvärr verkar han tro att man stoppat in dem i sin egen kropp, trycker nosen hårt på knän och ben och nosar och knuffar.
Sen gnälls det och pips en hel del oxå. Vissa har svårare än andra att stå ut med det:-)
Oftast så pips det en stund, men han slutar rätt fort när han inser att nu ska det sovas:
Ja, det fick bli allt för denna gång, såg att det var många som varit in idag, så jag kände pressen!! :-)
Kramar, Inger
Upptagen!!
Opps, bilden nedanför blev felvänd igen! Jag vet inte hur man ska göra när man tar med mobilen och bilden vill vända sig.
Hur som helst, det var för att jag skulle visa en hur lätt det skulle vara att sätta in bilder med mobilen! Jo, där såg man hur lätt det var!
Håller på och fixar meden hemsida åt Pro-Motors (Hasse Gustafssons rally) så jag har haft lite fullt upp.
Men den håller på att bli lite mer än bara en ide i alla fall.
Kul med lite annat än bara hundsidor också.
Vi har inget vatten igen, tror jag flyttar på studs nu!
Är så j-kla less på detta!!!!
Idag så kunde jag inte somna när jag kom hem först, var sådär övertrött. Tittade på SuperNanny och insåg att jag visste en som verkligen borde sett det idag.
Det handlade om tonåringar för en gångs skull.
Inte är det lätt alla gånger, men en gör så gott en kan!
Ska nog se om jag hinner byta soffor i hundhuset idag när jag vaknar så jag kan sätta ut hanarna där nu och in med tikarna. Det är nästan olidligt inne just nu, den gamla halvsenila tirith är ju galen!! Nosar och nosar hela tiden efter tikarna. Tyvärr verkar han tro att man stoppat in dem i sin egen kropp, trycker nosen hårt på knän och ben och nosar och knuffar.
Sen gnälls det och pips en hel del oxå. Vissa har svårare än andra att stå ut med det:-)
Oftast så pips det en stund, men han slutar rätt fort när han inser att nu ska det sovas:
Ja, det fick bli allt för denna gång, såg att det var många som varit in idag, så jag kände pressen!! :-)
Kramar, Inger
Hur som helst, det var för att jag skulle visa en hur lätt det skulle vara att sätta in bilder med mobilen! Jo, där såg man hur lätt det var!
Håller på och fixar meden hemsida åt Pro-Motors (Hasse Gustafssons rally) så jag har haft lite fullt upp.
Men den håller på att bli lite mer än bara en ide i alla fall.
Kul med lite annat än bara hundsidor också.
Vi har inget vatten igen, tror jag flyttar på studs nu!
Är så j-kla less på detta!!!!
Idag så kunde jag inte somna när jag kom hem först, var sådär övertrött. Tittade på SuperNanny och insåg att jag visste en som verkligen borde sett det idag.
Det handlade om tonåringar för en gångs skull.
Inte är det lätt alla gånger, men en gör så gott en kan!
Ska nog se om jag hinner byta soffor i hundhuset idag när jag vaknar så jag kan sätta ut hanarna där nu och in med tikarna. Det är nästan olidligt inne just nu, den gamla halvsenila tirith är ju galen!! Nosar och nosar hela tiden efter tikarna. Tyvärr verkar han tro att man stoppat in dem i sin egen kropp, trycker nosen hårt på knän och ben och nosar och knuffar.
Sen gnälls det och pips en hel del oxå. Vissa har svårare än andra att stå ut med det:-)
Oftast så pips det en stund, men han slutar rätt fort när han inser att nu ska det sovas:
Ja, det fick bli allt för denna gång, såg att det var många som varit in idag, så jag kände pressen!! :-)
Kramar, Inger
onsdag 24 februari 2010
Oj oj vilken resa!!
Så har vi varit på Åland oxå!
Det var kallt! Väldigt kallt! Tydligen var det nästan rekord där både i temp och framför allt tid på hur länge det varit kallt.
Vi (Ullis och jag) var enda gästerna på hotellet och hotellägarinnan satt i den stora tomma baren med en tjock filt runt sig och en kupe´värmare riktad rakt mot sig.
Vill ni se på tv? Ta en filt och sätt er!
Nä, tack svarade vi och kröp in i vårt rum. Ett av dem som gick att värma upp, ett 4 pers rum.
Hotellet var igentligen Ålands första sjukhus och jag hade tänkt ta en massa fräna kort, men ja, saker blir ju inte riktigt som man tänkt sig alla gånger.
Första natten så blev jag väckt av en hund som frös! Och det var verkligen kallt.
Fick bädda om henne med filtar. Sen fick vi oxå en kupe´värmare till rummet.
Ullis blev sjuk och frös, så den stog ju på rätt mkt, vilket resulterade i att luften blev jättetorr.
Sen startade naturligtvis inte bilen, så hotellägarens man fick komma och kabla igång den och den startade nästan inte då heller.
Ja, vi såg i alla fall väldigt mkt snö, på alla längder och håll.
Vi åkte runt en hel del, i kolsvart mörker i yrsnö för att få bilen att starta dagen efter, det fanns inga uttag så man kunde sätta i motorvärmare, så en hel del diesel gick åt.
Massor med strul av alla möjliga tänkbara skäl har det varit, och vi fick lov att boka om allting så vi kunde vara kvar en dag till då vi kommit i lite tidigaste laget.
Men en sån här resa glömmer man inte, och vi hade väldigt trevligt i allt detta strulande! Tack Ullis att du ville följa med och även stort tack till alla andra som hjälpte till på både det ena och andra sättet!!
Det kommer både bilder och lite mer om själva resan på hundbloggen så småningom.
Väl hemma så läste jag i Camillas blogg om att något hänt med deras älskade schäfer Bentley!
Det är nu den tredje hunden som på väldigt kort tid dött i förtid som jag känner.
Jag känner verkligen med ägarna, jag vet ju som sagt verkligen hu det känns.
Nu ska jag jobba tre nätter, det känns lite tungt då jag inte har sovit många timmar denna helg, hade ju önskat att det var andra anledningar till sömnlösheten än det nu var.
Vaknade runt åtta-tiden i morse och kunde inte somna om.
Hoppas det går bättre i morgon, eller rättare sagt idag!
Japp, det var lite från mig!
Det var kallt! Väldigt kallt! Tydligen var det nästan rekord där både i temp och framför allt tid på hur länge det varit kallt.
Vi (Ullis och jag) var enda gästerna på hotellet och hotellägarinnan satt i den stora tomma baren med en tjock filt runt sig och en kupe´värmare riktad rakt mot sig.
Vill ni se på tv? Ta en filt och sätt er!
Nä, tack svarade vi och kröp in i vårt rum. Ett av dem som gick att värma upp, ett 4 pers rum.
Hotellet var igentligen Ålands första sjukhus och jag hade tänkt ta en massa fräna kort, men ja, saker blir ju inte riktigt som man tänkt sig alla gånger.
Första natten så blev jag väckt av en hund som frös! Och det var verkligen kallt.
Fick bädda om henne med filtar. Sen fick vi oxå en kupe´värmare till rummet.
Ullis blev sjuk och frös, så den stog ju på rätt mkt, vilket resulterade i att luften blev jättetorr.
Sen startade naturligtvis inte bilen, så hotellägarens man fick komma och kabla igång den och den startade nästan inte då heller.
Ja, vi såg i alla fall väldigt mkt snö, på alla längder och håll.
Vi åkte runt en hel del, i kolsvart mörker i yrsnö för att få bilen att starta dagen efter, det fanns inga uttag så man kunde sätta i motorvärmare, så en hel del diesel gick åt.
Massor med strul av alla möjliga tänkbara skäl har det varit, och vi fick lov att boka om allting så vi kunde vara kvar en dag till då vi kommit i lite tidigaste laget.
Men en sån här resa glömmer man inte, och vi hade väldigt trevligt i allt detta strulande! Tack Ullis att du ville följa med och även stort tack till alla andra som hjälpte till på både det ena och andra sättet!!
Det kommer både bilder och lite mer om själva resan på hundbloggen så småningom.
Väl hemma så läste jag i Camillas blogg om att något hänt med deras älskade schäfer Bentley!
Det är nu den tredje hunden som på väldigt kort tid dött i förtid som jag känner.
Jag känner verkligen med ägarna, jag vet ju som sagt verkligen hu det känns.
Nu ska jag jobba tre nätter, det känns lite tungt då jag inte har sovit många timmar denna helg, hade ju önskat att det var andra anledningar till sömnlösheten än det nu var.
Vaknade runt åtta-tiden i morse och kunde inte somna om.
Hoppas det går bättre i morgon, eller rättare sagt idag!
Japp, det var lite från mig!
Oj oj vilken resa!!
Så har vi varit på Åland oxå!
Det var kallt! Väldigt kallt! Tydligen var det nästan rekord där både i temp och framför allt tid på hur länge det varit kallt.
Vi (Ullis och jag) var enda gästerna på hotellet och hotellägarinnan satt i den stora tomma baren med en tjock filt runt sig och en kupe´värmare riktad rakt mot sig.
Vill ni se på tv? Ta en filt och sätt er!
Nä, tack svarade vi och kröp in i vårt rum. Ett av dem som gick att värma upp, ett 4 pers rum.
Hotellet var igentligen Ålands första sjukhus och jag hade tänkt ta en massa fräna kort, men ja, saker blir ju inte riktigt som man tänkt sig alla gånger.
Första natten så blev jag väckt av en hund som frös! Och det var verkligen kallt.
Fick bädda om henne med filtar. Sen fick vi oxå en kupe´värmare till rummet.
Ullis blev sjuk och frös, så den stog ju på rätt mkt, vilket resulterade i att luften blev jättetorr.
Sen startade naturligtvis inte bilen, så hotellägarens man fick komma och kabla igång den och den startade nästan inte då heller.
Ja, vi såg i alla fall väldigt mkt snö, på alla längder och håll.
Vi åkte runt en hel del, i kolsvart mörker i yrsnö för att få bilen att starta dagen efter, det fanns inga uttag så man kunde sätta i motorvärmare, så en hel del diesel gick åt.
Massor med strul av alla möjliga tänkbara skäl har det varit, och vi fick lov att boka om allting så vi kunde vara kvar en dag till då vi kommit i lite tidigaste laget.
Men en sån här resa glömmer man inte, och vi hade väldigt trevligt i allt detta strulande! Tack Ullis att du ville följa med och även stort tack till alla andra som hjälpte till på både det ena och andra sättet!!
Det kommer både bilder och lite mer om själva resan på hundbloggen så småningom.
Väl hemma så läste jag i Camillas blogg om att något hänt med deras älskade schäfer Bentley!
Det är nu den tredje hunden som på väldigt kort tid dött i förtid som jag känner.
Jag känner verkligen med ägarna, jag vet ju som sagt verkligen hu det känns.
Nu ska jag jobba tre nätter, det känns lite tungt då jag inte har sovit många timmar denna helg, hade ju önskat att det var andra anledningar till sömnlösheten än det nu var.
Vaknade runt åtta-tiden i morse och kunde inte somna om.
Hoppas det går bättre i morgon, eller rättare sagt idag!
Japp, det var lite från mig!
Det var kallt! Väldigt kallt! Tydligen var det nästan rekord där både i temp och framför allt tid på hur länge det varit kallt.
Vi (Ullis och jag) var enda gästerna på hotellet och hotellägarinnan satt i den stora tomma baren med en tjock filt runt sig och en kupe´värmare riktad rakt mot sig.
Vill ni se på tv? Ta en filt och sätt er!
Nä, tack svarade vi och kröp in i vårt rum. Ett av dem som gick att värma upp, ett 4 pers rum.
Hotellet var igentligen Ålands första sjukhus och jag hade tänkt ta en massa fräna kort, men ja, saker blir ju inte riktigt som man tänkt sig alla gånger.
Första natten så blev jag väckt av en hund som frös! Och det var verkligen kallt.
Fick bädda om henne med filtar. Sen fick vi oxå en kupe´värmare till rummet.
Ullis blev sjuk och frös, så den stog ju på rätt mkt, vilket resulterade i att luften blev jättetorr.
Sen startade naturligtvis inte bilen, så hotellägarens man fick komma och kabla igång den och den startade nästan inte då heller.
Ja, vi såg i alla fall väldigt mkt snö, på alla längder och håll.
Vi åkte runt en hel del, i kolsvart mörker i yrsnö för att få bilen att starta dagen efter, det fanns inga uttag så man kunde sätta i motorvärmare, så en hel del diesel gick åt.
Massor med strul av alla möjliga tänkbara skäl har det varit, och vi fick lov att boka om allting så vi kunde vara kvar en dag till då vi kommit i lite tidigaste laget.
Men en sån här resa glömmer man inte, och vi hade väldigt trevligt i allt detta strulande! Tack Ullis att du ville följa med och även stort tack till alla andra som hjälpte till på både det ena och andra sättet!!
Det kommer både bilder och lite mer om själva resan på hundbloggen så småningom.
Väl hemma så läste jag i Camillas blogg om att något hänt med deras älskade schäfer Bentley!
Det är nu den tredje hunden som på väldigt kort tid dött i förtid som jag känner.
Jag känner verkligen med ägarna, jag vet ju som sagt verkligen hu det känns.
Nu ska jag jobba tre nätter, det känns lite tungt då jag inte har sovit många timmar denna helg, hade ju önskat att det var andra anledningar till sömnlösheten än det nu var.
Vaknade runt åtta-tiden i morse och kunde inte somna om.
Hoppas det går bättre i morgon, eller rättare sagt idag!
Japp, det var lite från mig!
fredag 19 februari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)